Idag disputerar Filip Gedin med sin avhandling ”The Burden of Back Pain - Evaluation of Costs and Health Outcomes” på institutionen för lärande, information, management och Etik (LIME) - Karolinska Institutet. Ett samarbete mellan Kiropraktorhögskolan och KI där långvarig ländryggssmärta har undersökts.
Nästan alla människor kommer någon gång i livet kommer att drabbas av ryggsmärta. För de flesta avtar smärtan efter bara några veckor och den får en relativt liten påverkan på deras liv. Återgången till det normala sker relativt snabbt och utan några större insatser. Men för en av tio kommer smärtan att orsaka svåra problem med omfattande påverkan på vardagen. Aktiviteter som att gå, sitta, tvätta sig och eller delta i sociala sammanhang blir svåra, i vissa fall till och med övermäktiga att utföra. Smärtan benämns långvarig eller kronisk om den håller i sig mer än tre månader. Långvarig smärta kan ha en stor inverkan på en individs fysiska hälsa, men även ge mentala och sociala problem. Sammantaget räknas ryggsmärta globalt som den främsta orsaken till funktionshinder och funktionsnedsättning.
Att välja behandling för ryggsmärta kan vara komplicerat då det finns över 200 olika behandlingsalternativ. Majoriteten av dessa alternativ bekostas inte av offentliga medel utan det är individen själv som betalar för behandlingen. Långvarig ryggsmärta kan därför bli mycket kostsam för individen. Även primärvården erbjuder en rad olika behandlingsalternativ vid ryggsmärta. Det råder stor osäkerhet kring hur effektiva behandlingarna är och de flesta terapeuter måste själva avgöra vilken behandling de tror är effektivast. Bristen på nationella riktlinjer medför också att behandlingsinsatsen beror på vilken klinik eller vårdcentral patienten besöker. Osäkerheten och bristen på kunskap medför en risk för att skattepengar används ineffektivt, då patienter erbjuds mindre effektiva eller onödigt kostsamma behandlingar.
Syftet med denna avhandling är att tydliggöra några av ovanstående problem och beskriva hur långt forskningen har kommit vad gäller olika behandlingsalternativ. I avhandlingen finns all kunskap om behandlingar som patienter erbjuds inom primärvården. Vidare är kostnaderna för sjukskrivningar orsakade av ryggsmärta undersökta och en presentation över nu data om hur patienter mår efter besök i primärvården visas. Den visar att det finns goda möjligheter att få lindring genom smärtstillande medel, spinal manipulation, multimodal behandling samt ultraljud. Forskargruppen identifierar dock generellt sett stora kunskapsbrister på området och ett omfattande behov av mer forskning. Kostnadsstudien visade att en individ med ryggsmärta i genomsnitt kostar över 50 000 kr per år till följd av sjukskrivning och förtidspension. Kostnaderna är högre för kvinnor än för män och låg utbildningsnivå eller fysiskt arbete leder till högre kostnader.
Slutligen visar resultaten att patienter som besökt en kiropraktor mådde bättre en månad efter sin första behandling. Alla patienter som fått behandling i primärvården (kiropraktik, sjukgymnastik eller en kombination av dessa) mådde bättre efter tre och sex månader. Dock framkom inga skillnader mellan de olika behandlingsalternativen och det går inte att säga om någon av dessa behandlingar är bättre än bara information och rådgivning för patienter med långvarig ryggsmärta. Fortsatt forskning kring ryggsmärta är nödvändig för att patienter ska kunna erbjudas det effektivaste omhändertagandet.
Här återfinns hela avhandlingen, trevlig läsning: https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/47424/Thesis_Filip_Gedin.pdf?sequence=3&isAllowed=y&fbclid=IwAR2zVZYt8vE2qKhfNPFdtSo7Uvj3wrRYwB-cZEZ7g9ENMOsyWuyRf5Uu0kU